Vi promenerade längs Backåkra stranden, satte oss en stund i strandkanten i skydd av en av dynerna som rasat ned efter vinterns vågor och strömmarnas arbete. Solen värmde, vattnet gnistrade.

Men blicken grumlades av tanken på hur stränder inte minst i Medelhavet bär vittnesbörd om det alarmerande tillståndet i världen; migranter som spolas iland och överges av smugglare, vattennivåer som höjs i takt med klimatförändringarna, plasten och rovfisket som förstör balansen i havets ekologi.

Samtidigt rasar bomber och raketer i det som liknar ett inbördeskrig mellan Israel och Hamas, ett brutalt sår i regionen som infekterat samhällen där palestinier och israeler tidigare kunnat dela sina kvarter. En konflikt som eskalerar istället för att närma sig en lösning. Vi tänker på befolkningen i Gaza, på barnen som dödas och stränderna längs det blåa vattnet.

Tänker på de organisationer och civila krafter på båda sidorna och internationellt envist fortsätter att hävda FN grundläggande mänskliga rättigheter, som fortsätter att kämpa för demokratiska rättigheter på alla plan, det lokala och det globala. De är värda all respekt och stöd!
Vi delar säkert dessa reflektioner på en strand i en svensk idyll med många andra, allt fler för varje dag bomberna faller.

• WordPress