Författararkiv: thoson

Andra perspektiv på finanskrisen !

Lämna ett svar

Krigsrubrikerna i SVT och dagspressen talar om KRIS. Finansmarknaden kollapsar! Depressionen hotar!
Det är goda tider för alla domedagsprofeter, alla varnar för vad som händer om inte Bush lyckas stoppa konkurslavinen i USA. Att vi är så beroende av spekulanterna på Wall Street och världens börsmäklare är skrämmande, det borde få oss att reagera starkare, kraftigare. Många är – som jag – relativt oinsatta i ekonomi och famlar efter svar på orsakerna till krisen och vad som kan göras.

I några av våra svenska alternativa medier lägger goda hjärnor tid på att studera och skriva om detta – Johan Ehrenberg i ETC är en av dem. Hans senaste krönika ”Vems fel är kraschen?” sätter fingret på den ömma punkten – spekulationskapitalismen.

Nättidningen Dagens Arena pekar också på orsakerna bakom finansbubblan, nyliberala ekonomer som fått alldeles för mycket luft under vingarna de senaste åren. i krönikan ”Bubblan byggde på obalans” skriver Katrine Kielos att ”I grund och botten handlar det nämligen om balansen mellan arbete och kapital. Kapitalet röstar i en globaliserad värld med fötterna: passar politiken inte, då är det bara att dra. Och fort går det.”
Perspektiv på finanskrisen finns alltså, läs och bli om inte lugnare så iallafall upprörd på ett mera konstruktivt sätt!

Alternativ media får alternativa fredspriset

Lämna ett svar

Läser i DN att ”Pristagare från Indien, USA, Somalia och Tyskland delar årets Rightlivelihoodpris på två miljoner kronor. I år hedras bland annat oberoende journalistik, fredsarbete och insatser för social rättvisa.”

Letade upp Democracy Now! på webben och ägnade 10 minuter åt att läsa och lyssna på Amy Goodman och hennes alternativa nyhetsmedia.
Jag fick en helt ny insikt kring finanskrisen i USA. Den som verkligen får en fallskärm med ”the bail out bill” på 700 miljarder är naturligtvis kapitalägarna på Wall street. Chefen för amerikanska centralbanken, en av arkitekterna bakom räddningsplanen, lär enligt Deocracy Now ha en stor aktiepost i en av de mest utsatta finansinstituten. En detalj av många som jag inte sett eller hört i svensk media.

Democracy Now har ett streamat magasin och alla podd, rss tjänster man kan tänka sig och det finns utskrifter av alla intervjuer! I dagens medieexplosion av KRIS rubriker gör detta alternativa nyhetsmedia ett superviktigt arbete !

Dubbla budskap om ESF i Malmo

Lämna ett svar

Det är stor skillnad mellan nyhetssidorna och kultursidorna i mitt husorgan Sydsvenskan. På webben kan man se braskande bildspel från Gatufesten! till tonerna av ”softporr muzak” å ena sidan och om man söker sig till kultursidan hittar man analyser och intervjuer kring kärnfrågorna på ESF – globaliseringen och hur demokratiseringsprocesser i samhället måste förändras med tiden.

Kulturskribenten Patrik Svensson intervjuar den amerikanske statsvetaren Michael Hardt och förmedlar hans och kollegan Antonio Negris analyser av hur nutidens arbetare måste omdefiniera sig själv; se nutiden som en möjlighet för andra former av allianser för att försvara demokrati och medbestämmande.
Hardt menar bla att ”…om arbetaren i bil­fabriken visste allt om hur man tillverkar en bil, vet arbetaren i den så kallade sociala fabriken, i det ”metropolis” vi talar om, allt om hur man producerar sociala relationer. Det är på ett sätt ännu kraftfullare. Vi försöker ge ett erkännande och en förståelse för dessa nya förhållanden.”

Att Sydsvenskan har plats för båda dessa sidor inom ramen för sin journalistik kan tyckas vara ett exempel på tidningen liberala policy; det skall vara högt i tak i åsiktsfabriken. Men för mig är det ett allvarligt problem att de ytliga nyhetsläsarna – löpet konsumenterna och rubriksurfarna – sällan tar till sig de mera balanserade intellektuella tankarna kring rättvisa och välfärdsfrågor som tas fram i kulturspalterna. De ser stenkastare och blottare, avväpnade poliser och försnillade skattemedel.
Här har nya ledarduon, chefredaktörerna Rakel Chukri / Daniel Sandström, en möjlighet att forma framtidens publicistiska linje. Eller vill ni fortsätta ansvara för visuell ”softporr” på Ettan och urskulda er med att kultursidorna skapar balans…???

Om Svart som silver

Lämna ett svar

Läser recension av Bruno K Öijers nya diktsamling i Sydsvenskan. En röst som står upp och inte tvekar i sin knivskarpa syn på samtiden. Eller vad sägs om dessa strofer :

”allt är en gurglande vask
som svämmar över med en digerdöd av skvaller
och fånigt trams
var kommer alla ifrån
alla dessa självgoda uppsvällda
hjärndöda individer
som förnedrar sig själva och gör allt
för att försöka förminska oss som människor ”

Låt oss dra vårt strå tills tacken och arbeta för att inte medverka till att skapa några fler dokusåpakändisar ! Måste skaffa Öijers Diktsamling idag. Tills dess läs Rakel Chukris utmärkta intervju med Bruno K i Sydsvenskan ( ännu bara i dagens pappersversion ). Eller Dagens Nyheters intervju av Sverker Lenas.

Gatufestens "kravaller" skapar etta i medierna

Lämna ett svar

Som vanligt, skulle man kunna skriva, som vanligt toppar lokala medierna sina nyhetssidor med kravallerna och skadegörelsen kring Reclaim the streets gatufest i Malmö. Och som vanligt blir mediemakarna medskapare till den negativa bilden av evenemang som ESF, European Social Forum.

Publicerat på Sydsvenskans webbsida

Det är ett dilemma, nyhetsmediernas roll är att beskriva vad som händer. Men det finns en fixering vid våld, upplopp och konflikter, det skapar ”säljbara” löp och en skev bild av ett evenemang som är så mycket mer än gatukravaller.
Alla som arbetat i medierna känner igen problematiken och Sydsvenskan är inte ensamt ansvarig för denna mediala ”slagsida”. Tvärtom gör man mycket för att balansera bilden, intervjuar kritiker inom ESF som tar avstånd från Reclaims the streets ”svansen”. Men bilder talar ofta tydligare språk än ord. Och förstasidorna – pressens etta – domineras av dramatik och konflikt.
Sverige största nyhetsprogram Rapport visar ännu mer dramatiska bilder. På webben toppar man med närbilder av blodiga demonstranter och krossade rutor.

Publicerat på Rapports webbsida

Den alternativa pressen kan inte balansera denna bild, men man försöker och skriver blogginlägg som denna på Svensson: ”Gatufesten anordnades av en grupp personer och grupper som inte har något med det officiella ESF att göra och en minoritet bland denna lilla minoritet orsakade i går en viss begränsad skadegörelse och begränsat stenkastande och flaskkastande mot polisen. Det hela avlöpte i slutändan dock rätt väl och föranleder ingen oro inför fortsättningen av ESF.”
Skadan från nyhetsjagande förstasides redaktörer är redan gjord och de alternativa rösterna tvingas slåss likt Don Quijote mot övermäktiga väderkvarnar.

Malmo "belägrat" av globala rättviserörelsen

Lämna ett svar


Den lilla storstaden Malmö hukar och barrikaderar sig inför myllret av aktivister som träffas under European Social Forum ESF. Åtminstone om man får tro rubrikerna i lokala medier och på Sydsvenskan förstasida som pekar ut riskområden och manar malmöborna att stanna hemma. Vi som bor här tycks vara ”belägrade”!
Det är ett pinsamt provinsiellt, rent av reaktionärt bemötande där tusentals engagerade, kunniga och öppna deltagare dras över samma kam som enstaka anarkistiska element som eventuellt planerar att utnyttja tillfället för att skapa kaos.

På sydsvenskans kultursida balanseras bilden delvis med historikern Fredrik Persson som i en snårig text försöker sätta polisprovokationer mot aktivisters rätt att göra sin röst hörd. Samtidigt skriver han den nedlåtande meningen ”Motståndare förenas i en naiv syn på våldets politiska dimensioner”.

I en annan krönika av Patrik Svensson kan han inte riktigt hålla balansen utan öser i inledningen ur sig invektiv om ”ändlöst” prat. Samtidigt avslutar han med en sammanfattning där han ger Den globala rättviserörelsen rätt i sina ambitioner när han skriver ”Den har växt fram ur en insikt om att något är skriande fel med världens ekonomiska och politiska maktfördelning. Mer specifikt har den växt ur ett motstånd mot hur de globala institutionerna förvaltat den makt de haft över utvecklingen.”

Dessa dubbla budskap i de officiella medierna vägs upp av mängder av alternativ media som delas ut på gatorna. De malmöbor som vågar sig ut – och vi är många – möter kunskap, åsikter, röster och tankar som ger oss nya perspektiv på det globala tillståndet. Att höra indiska fysikern och mottagaren av det alternativa nobelpriset Vandana Shiva tala om globalisering och kampen om jordens resurser är en fantastisk möjlighet att vidga vyerna för alla – inte bara deltagarna i ESF.
Många av seminarierna och talen i bla Folkets Park är öppna och gratis. Ordet är fritt och tankarna finns där för den som vill lyssna.

Länkar på nätet till alternativa medier finns bla på radikala Svensson bloggen, på Fria Tidningens nätsidor och på många andra öppna sidor.

PODD

Lämna ett svar

Om P1s förträffliga PODDradio
Tillbaka från resa i Kina har jag ägnat en del tid åt att uppdatera mig på missade mediainslag och händelser. En utmärkt källa att utforska är radions P1 och deras poddradio sida. Där kan man bland mycket annat lyssna på årets sommarpratare.


Som Marie-Louise Ekman. Hennes blandning av minnen och tankar kring teater, makt, konstnärskap och identitet är mycket tänkvärda. Inte minst i en tid när meningen med den fria kulturen ifrågasätts på många håll – från de nyliberala ”är du inte lönsam så byt yrke” till de romantiska ”är du inte beredd att offra högerhanden, varför ägna dig åt konst”.
Hon avslutar sitt program med att berätta en historia hämtad ur Salvador Dalis dagbok, under sin tid på konstskola lovade han fördubbla allt hans kamrater gav honom. Alla insåg att detta var en chans att bättra på sin ekonomi och Salvador blev fattigare och fattigare för varje dag. Tills någon konstaterade att ”Ingen kan vara så dum att dom skänker bort pengar, det måste finnas en dold agenda, han måste skapat en annan form av vinst i sitt huvud.”
Detta är en en tänkvärd omskrivning av den relation konsten kan ha till livet och våra erfarenheter. Som tillträdande chef för nationalscenen Dramaten kan man läsa Ekmans undertext som att denna underfinansierade institution minsann aldrig skulle sluta producera teater för att man blir fattigare för varje år (i reella pengar ). Eller …
Hursomhelst. Jag berikar ofta min tid vid datorn och på gymmet eller på väg till uppdrag med att lyssna på poddradio, i mina lurar när jag vill och har tid. Tack för det – du icke-kommersiella, tillgängliga och public service tänkande P1!

ps. En annan anledning att lyssna på Marie-Louise Ekmans sommarprogram är för den alldeles sanna historien om hur svensk kvällspress flåsande ringer och väcker henne och vill ha kommentar om ryktena stämmer att hennes man Gösta Ekman har avlidit. En av dessa reportrar lär ha hävdat att OM det är sant måste VI = kvällstidningen få veta det först av alla. Personligen tackar jag mitt eget etiska sinne att jag i mitt yrkesliv undvikit att vara anställd på någon av dessa publikationer. ds

OS katastrof …

Lämna ett svar

… för yttrandefriheten
Den oberoende organisationen Reporters Without Borders skriver på din hemsida att minst 22 utländska journalister har blivit trakasserade, hindrade att sköta sitt arbete och i flera fall arresterade.
Det handlar inte om stora, etablerade nyhetsmedia, utan i de flesta fall om oberoende bloggare och mediaaktivister. De gör ett viktigt undersökande arbete och de fakta de plockar fram behöver berättas i det sprakande flödet av hyllningar som Kina försöker kontrollera.
Mer detaljer kring detta går att läsa på RWBs hemsida – Olympic disaster for free expression in China.


Cyberdemonstration på Reporters Without Borders hemsida.

På deras sida kan alla demonstrera mot Kinas brott mot yttrandefrihet under OS – en virtuellt demonstration utanför Birds Nest. Där kan man välja plakat och delta eller läsa parollerna. Som ”Yes to sport, no to repression”.

Skaparen av Birds Nest

Lämna ett svar


En konstnär och fritänkare bakom Birds Nest
Fågelboet – OS-staden Beijings arena som landets regim så stolt visar upp – är skapad av ett schweiziskt arkitektteam tillsammans med konceptkonstnären och regimkritikern Ai Weiwei. Som delaktig i denna symbol intervjuas han på många håll i världspressen med frågor kring hur kinesiska kommunistpartier utnyttjar OS-spelen som propaganda.
– Förr eller senare måste vi ändra beteende mot en demokratisk utveckling, säger han i en intervju i DN. Kina styrs med metoder från den gamla världen, det går inte ihop med att bygga ett samhälle i harmoni.

Ai Weiwei är född i opposition, hans far poeten Ai Qing satt i arbetsläger under kulturrevolutionen. Själv utbildade han sig på konstskolor i New York och när han återvände till Beijing i mitten av 1990-talet var han delaktig i att lyfta in ny kinesisk konst i det internationella samtalet.

Positionen som regimkritiker verkar inte vara något han aktivt strävat efter, däremot svarar han alltid sanningsenligt på alla journalisters frågor med sin uppriktiga misstro mot enpartisystemet och den kinesiska hierarkiska sociala modellen.
Ai Weiwei är en fritänkare och estet som inte låter sig kategoriseras i enkla fack. Till utställningen Documenta 12 i Kassel 2007, skapade han verket Fairytale där han bjöd in 1001 alldeles vanliga kinesiska medborgare från alla delar av detta miljardland. De fick resa och uppehälle betalt, frihet att upptäcka konstutställningen och se en del av omvärlden. En symbolisk men samtidigt konkret konstaktion som öppnade en yta för kommunikation över gränserna.

När jag lyssnar på en presentation av hans fotobok ”Becoming: Images of Beijing’s Terminal 3” på galleriet UCCA i Beijings konstdistrikt 798, är Ai Weiwei humoristiskt kortfattad kring sitt arbete. Han påstår sig fotografera för att ”döda tristessen” och ser arkitektur som ett pragmatisk skapande – ”det handlar om att skapa nytta, inte estetiska visioner”. Men han är uppenbart nöjd med hur Fågelboet aka Birds Nest har blivit. En byggnad som det kinesiska folket kan använda och vara stolta över långt efter OS.
– Kvaliteten på en stad beror så mycket mer på infrastuktur än arkitektur. Arkitektur måste födas ur dagens liv, traditionen finns alltid med…


På tillåtet turistavstånd utanför Birds Nest i Beijing 0808.

Ai Weiweis uttalanden och tankar måste ses i en annan kontext än vår västerländska. Han lever mitt i en omtumlande process där traditionell filosofi och ekonomisk välstånd, framgång och tradition är lika starka komponenter. Men där många enbart bugar och stolt uppfyller regimens dekret om vinstmaximeringar, där pekar Ai Weiwei på det som saknas – mänskliga rättigheter och humanistiska värderingar.

Många källor på nätet intervjuar och citerar Ai Weiwei, starta på Wikipedia och utforska detta konstnärsskap vidare.
Läs nättidskriften Index on Censorship nummer om Kina – Countdown to Beijing – där kinesiska intellektuella och regimkritiker, bla Ai Weiwei, intervjuas om sin syn på yttrandefrihet.

OS "miraklet" i Beijing

Lämna ett svar

Just hemkommen från OS staden Beijing, är jag uppfylld av det moderna, storslagna och effektiva som Kina av idag visar upp. Jag har tillbringat en vecka i denna ”framgångssaga” som Beijing visar upp – ett myller av shoppingmalls, nya tunnelbanor, upprensad ”slum”. Framgång och välstånd har förändrat staden lite efter samma modell som det svenska socialdemokratiska sextiotalet – ut med det gamla och fattiga, in med det nya och moderna.

Foto : Yao Lu ur serien SIGHTSEEING Beijing

Det är en gigantisk förändringsprocess där OS nationalismen används som bränsle och filosofi. Att OS betyder guld för många, inte bara atleter och framgångsrika entrepenörer får man veta överallt i kinesiska media som China Daily, landets officiella medieröst.

Hemma vid datorn läser jag svenska mediers kommentarer kring de olympiska spelen och vad de betyder för Kina, staten och det kinesiska folket. I DN bloggar Per Ahlin om hur China Daily refererar världspressens hyllningar. Allt de hittar går i samma anda som OS parollens ”One world One dream” – och världen är beroende av att Kina lyckas, att det ekonomiska undret fortsätter uppåt.
Men priset är högt för många enskilda, En annan bild av Kinas verklighet ger sydsvenskans korrespondent Ola Wong som i artikeln ”Smutsig el driver Kinas gröna OS” berättar en annan mindre smickrande sida av OS miraklet.

Det tar inte många minuter på nätet för att hitta ytterligare intervjuer och vittnesmål kring priset för de guld som Kina nu håvar in, på BBCs websajt läser jag artikeln ”Have the Games changed China?” och möter bla konstnären och arkitekten Ai Weiwei som var delaktig i ideerna kring stadionbygget Birds Nest. Han konstaterar – ”No totalitarian system can bring happiness to people, not here, not anywhere.”
Inte många kritiker säger detta tydligt idag, Ai Weiwei är en respekterad, internationellt ansedd konstnär som vågar vara tydlig om att miraklet har ett pris. Ett högt pris för somliga, ett framgångspris för andra.