De första dagarna på det nya året 2011 har jag ägnat åt läsning – på nätet. Det finns en journalistisk flod att dyka ned i och många gånger riskerar drunknar man i mängden.
Då hjälper det att ha goda vänner på Facebook och Twitter som tipsar om intressant läsning och länkar artiklar. På det sättet har jag de senaste dagarna hittat en mycket lång, väl researchad och intressant läsning om Assange vs The Guardian i amerikanska Vanity Fair. Den beskriver hur dagspressen lyckats bevara sin traditionella integritet och bearbetat mängden av dokument på ett sätt som fått WikiLeaks grundaren att reagera. Assange var tvungen att inse att en fri press ställer krav på att faktagranska och tolka. Inte bara agera en databas för de läckor man gräver fram.
The Man Who Spilled the Secrets | Politics | Vanity Fair http://bit.ly/egZA7e
En annan källa till kunskap och sammanhang är Svenska Dagbladets avdelning Understreckare. Här finns några av de mest genomarbetade, välskrivna och intressanta essäer och artiklar som publiceras i svenska dagspress. Ofta skrivna av kompetenta publicister eller akademiker som kan sätta kunskap i ett större perspektiv.
Som denna artikel om hur stormakten Kinas ekonomiska under är möjligt att genomföra i en kommunistiskt styrd och centralt kontrollerad stat. Den är en recension av den ekonomiske journalisten och förre Kinakorrespondenten Richard McGregors bok ”The party”, skriven av en annan fd korrespondent Göran Leijonhuvud.
Efter att ha läst det historiska svep recensionen målar upp, förstår jag tydligare de kopplingar mellan livsfilosofi och kejsarmakt, mellan politiskt tänkande och ett strikt hierarkiskt system som skapat dagens ekonomiska supermakt Kina.