Etikettarkiv: Digital

”The Matrix resurrections” återuppstår med copy-paste effekter och nygammal digital ”edge”

Äntligen i stolen på en storduksbiograf ser jag ”The Matrix resurrections”. Denna sena uppföljare är som vi väl alla vet en omdiskuterad ”uppståndelse”, filmskaparna Lana och Lily Wachowski har länge varit ointresserade och direkt kritiska till att väcka Matrix-världen och dess karaktärer till liv igen. När den nu materialiserats är det enligt Lana ett sätt att bearbeta föräldrars och nära vänners död på ett symboliskt plan genom att väcka Neo och Trinity till liv igen.

Matrix Resurrections med Keanu Reeves och Carrie-Anne Moss. Foto: Pressbild/Warner Bros

Dagens Nyheters kritiker Sebastian Lindvall beskriver intrigen i Matrix resurrections på ett precist sätt – ”En uppföljare om uppföljare, en spegel i en spegel. Messiasfiguren Neo (Keanu Reeves) är numera en deprimerad dataspelsdesigner. Han minns inte föregångarnas händelser som annat än sekvenser ur den ”Matrix”-trilogi som han, enligt sin nya verklighet, även är upphovsman till.” Och mycket av berättelsen kretsar kring de tidigare filmerna, återanvändning av klipp och scener där ”bullet time” effekten är ett givet visuellt citat.

Stort fokus ligger på relationen mellan Neo och Trinity, den utvecklas till en kärleksrelation mellan två nu medelålders och lätt bedagade karaktärer som både befrias från sina digitala fängelser och återupplivas som nyagamla program med superhjältekrafter. Inkännande och väl spelat av Keanu Reeves och Carrie-Anne Moss som åldrats med rollerna, med rynkor och svajiga röster. Här finns ett antal välgjorda actionscener där Neo låter väggar demoleras, kulor stoppas och torpeder från helikoptrar riktas åt annat håll. Liksom en avslutande jakt där en mängd digitala botar försöker krossa de båda som flyr på en motorcykel genom ett Manhattanliknande stadslandskap.

Thomas Anderson (Neo) arbetar med ett nytt dataspel ”Binary”. Foto: Pressbild/Warner Bros

Men allt är inte repriser av de tidigare filmerna, en viktig roll har The Analyst, som anlitas av det spelföretag där Thomas Anderson (Neo) arbetar med ett nytt dataspel ”Binary”. Denne terapeut visar sig vara ett program som studerar det mänskliga psyket och kan manipulera minnet och rentav plantera tankar och scenarier som syftar till att demoralisera och avväpna Neo. Tyvärr utvecklas intrigen till ett komplicerat bygge där en återuppstånden Morpheus och nya hjälpare från den digitala underjorden agerar stödtrupp åt Neo och de tvingas in i ett antal visuellt rappt klippta kampsekvenser där animationsteknologin firar triumfer. Det är bitvis som att befinna sig mitt i ett dataspel i bioformat.

En del av den snåriga intrigen räddas av en bitvis drastisk humor där Yahya Abdul-Mateen II i rollen som den nya Morpheus. Eller som The Guardians Peter Bradshaw så träffande beskriver den språkliga ironin hos en av karaktärerna”The Merovingian, a veteran of the Machine War, returns, ranting enjoyably about the superiority of art, music and pre-digital conversation.”

Sammantaget har ”The Matrix resurrections” inte den innovativa och digitala edge och skarpsinne som den första Matrixfilmen excellerade i, med sina visuellt fyndiga glidningarna mellan det programmerade och det verkliga. Här är effekterna och intrigen återanvänd på ett med några få undantag copy-paste aktigt sätt. Eller som Oscar Westerholm i FLM beskriver det ”…detta är Matrix som har kommit ur barndomen (The Matrix), de rebelliska tonårsåren (Reloaded) och den ferrarriköpande medelålderskrisen (Revolution). Resurrections vet att den är trams och den har självförtroende nog att flina med i fånigheterna.”

Kort om Bernie-bilderna

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/darfor-ar-bernie-sanders-den-perfekta-memen

#Berniememes Ibland förundras jag över den digitala kreativiteten, och jag är inte ensam. Alltsedan Joe Bidens installation onsdagen den 20de januari har bilden av Bernie Sanders med stickade vantar och huttrande min använts för att skapa fyndiga parodier, mer eller mindre politiska twitterinlägg och memes. Alltså stillbilder som likt forna tiders politiska karikatyrer på ledarsidorna kommenterar och ofta ironiserar.

Och det fungerar. Kulturskribenter och nyhetsmedier surfar runt på nätet i jakt på de senaste digitala Bernie-bilderna. De blir en stunds tillfällig frikoppling från de stora problemen och konflikterna, ett sätt att visa hur det digitala kan vara en plats där alla kan skapa sin egen talarstol, var och en sin egen digitala publicist.

Samtidigt som Bernie-memes publiceras diskuterar EU med rätta om de stora kommersiella sociala medier företagen måste visa tydliga etiska regler för hur de bedömer inlägg som kränkande, uppviglande och farliga. I ekot av Trumps bannlysning från Twitter är detta en nödvändig och central diskussion. Yttrandefriheten och de sociala medier som gör Bernie-bilderna möjliga är samtidigt något det globala samtalet inte vill radera ur servrarna och google sökningarna.

Artificiell social kompetens – framtidens AI ?

#framtid #AI Att spana kring framtiden och kring hur artificiell intelligens kommer påverka oss är inte längre ett ämne för sci-fi författare. I dagarna arbetar malmöbaserade Bombina Bombast med teaterstycken där skolklasser får agera mot en AI identitet och se konsekvenserna i föreställningen ”Hur samarbetar vi bäst med Artificiell Intelligens”. Här är inte dystopin i fokus utan de utgår från att teknologin är här för att stanna, och ställer frågan : Hur använder vi den bäst?

https://www.malmostadsteater.se/om-oss/bakom-kulisserna/hur-samarbetar-vi-bast-med-artificiell-intelligens

Så om kulturskaparna arbetar med interaktiv förståelse ser affärsvärlden med delvis andra ögon på tekniken. Sara Öhrvall sitter i storbanken SEBs ledning och sammanfattar i en ny bok hur framtiden kan se ut med AI, hon menar bland annat att alla möten på distans kommer skapa problem för oss att mötas i verkliga livet.

”– När vi kommunicerar allt mer via digitala kanaler behöver vi extra känselspröt för att läsa av de kroppssignaler vi använder för att förstå varandra i fysiska möten, säger Sara Öhrvall. Vi behöver också stöd för att förstå våra egna känslor och vad de beror på. Vi kan ta hjälp av sensorer som mäter blodflöden, svettningar och andning för att kontrollera känsloutbrott och i stället tänka efter.” https://bit.ly/3neTHYq

Detta bygger på forskning som idag existerar i digitala lab men att därifrån utveckla AI smarta kläder som kan styra och hjälpa vårt agerande i en social situation är väldigt långt bort.

Idag kan AI teknologi däremot skapa nya bilder och ansikten utifrån några kännetecken, läs tex den här artikeln i Forskning och Framsteg : https://fof.se/tidning/2019/4/artikel/vi-ar-skapade-av-ai

De här personer finns inte. BIlderna är genererade av en programvara som finns på nätet.

Detta är enbart några exempel på hur AI teknologin infiltrerar vår framtidsbild; i artiklar, forskning och innovativa techföretag finns en myriad av förutsägelser och exempel på hur AI kan användas och förändra vår sociala och teknologiska framtid.
Google arbetar sedan länge med algoritmer, deras söktjänst utvecklas ständigt och styr indirekt vår världsbild genom sina filtrerade urval. Själva fokuserar de på den positiva sidan av myntet.
https://ai.google/about/

Att förstå teknologin bakom AI = maskininlärning är inte möjligt för de flesta av oss, men att dra slutsatser av teknologins möjligheter är ett socialt och politiskt ansvar för att forma framtiden. Dystopierna är många, det mesta är nutida sci-fi. Men det finns exempel på seriös forskning kring de etiska aspekterna på teknologin, här en reflektion kring en nyutkommen bok ”Human compatible” som jag hittar genom en snabb googling.
https://www.nature.com/articles/d41586-019-02939-0

Surveillance cameras at the 2019 World Artificial Intelligence Conference in Shanghai, China.Credit: Qilai Shen/Bloomberg via Getty