Månadsarkiv: mars 2022

Lars von Trier som psykopatisk seriemördare

Lämna ett svar

Vi som följt danske Lars von Triers filmiska resa från tidiga ”The Elements of Crime” via tv-serien ”Riket” och ”Antichrist” vet att mycket i hans berättelser provocerar med våldsam realism, med skruvade personporträtt och filosofiskt laddade dialoger. Så när jag ser ”The house that Jack built” på SvT play förvånar det inte att filmen är ett porträtt av en psykopatisk seriemördare som samlar lik i ett kylrum för färdiglagade pizzor. Det är iallafall den yttre handlingen i filmen men den egentliga intrigen utvecklas i resonemang om ondska i historien och kulturen med följeslagaren Verge, en karaktär som blir både ett samvete och en biktbroder i Jacks resa allt längre ned i det våldsamma tvångsmässiga beteendet.

Ett centralt begrepp i allt detta är OCD (Obsessive-compulsive disorder) som huvudpersonen självdiagnoserat sig som. Kanske en metafor för von Triers egna tvångssyndrom som han berättat om i olika sammanhang, och som fått många kritiker och bedömare att likna hans filmiska verk vid terapisessioner. Om han på detta sätt använt sin huvudperson Jack som ställföreträdande i ett rollspel vet väl ingen mer än möjligen hans terapeut. Men isåfall skulle han bära på ett extremt kvinnohat som yttrar sig i flera bestialiska mord och stympningar i filmen.

Symboliskt säger den välvillige, konst som skapar katharsis säger den dramaturgiskt lagde klassikerskolade. Själv säger jag att jag helst skulle läsa manuset till filmen med de filosofiska och psykologiska referenserna som ligger invävda i skeendet. Då skulle jag slippa detta bitvis makabra och utstuderade och framförallt misogyna våldet. Att Jack på slutet slukas upp av det underjordiskt brinnande helvetet är knappast försonande i mina ögon.

Så undvik ”The house that Jack built” och om ni vill se mer av von Trier vänta in ”Riket 2” som lär komma på en strömningstjänst.

Kriget i Ukraina – pågått i en månad

Lämna ett svar

I dag har en månad gått sedan Ukraina invaderas av Ryssland. Dagligen, varje timme och minut blir vi påminda om detta utnötningskrig som alltmer utvecklas till en mänsklig tragedi och katastrof. Människor flyr, svälter och går under i ockuperade städer i östra Ukraina. Läser en intervju med mångårige dissidenten Mykola Matusevytj i DN som säger ”Jag inte bara väntade mig detta krig – jag var helt övertygad om att det skulle komma. Jag har suttit i sovjetiska fängelser i tolv år och känner det totalitära systemet, säger den ukrainska Sovjetdissidenten Mykola Matusevytj. https://t.co/7SbXLAjYAR


Bilden är en skärmdump från DNs webbsida.


Samtidigt pågår en debatt kring vilka som är legitima flyktingar och berättigade till asyl, SD-politiker hävdar att ”närprincipen” ska gälla, att de med snarlik kultur som vår är mer berättigade än andra. Jag har svårt att uttrycka hur upprörd jag blir, dessa fullblodsrasister som utnyttjar varje chans att sprida sina djupt reaktionära åsikter.

Mitt i allt detta söker medierna efter de korn av positiva berättelser som finns och berättar om privatpersoner som ger flyktingar husrum, kläder och mat. Deras insatser skapar hopp, det finns mänsklighet och vilja att uppoffra sig mitt i detta mörker av invasionskrig och terror.

Samtidigt skulle dessa historier och inte minst den om dissidenten vara omöjliga att publicera i ryska medier, dagligen begränsas den lilla yttrandefrihet som finns kvar i detta totalitära samhälle alltmer. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj döms till ytterligare nio års fängelse för vad det verkar helt konstruerade bedrägerier.

Och vi har inte sett slutet på detta ännu…

Läs Svetlana Aleksijevitj reflektioner i ”Tiden Second Hand”

Lämna ett svar

Många med mig försöker förstå maktspelet dagens ryska ledare är besatta av, om stormaktstiden, drömmen om sovjetstaten men utan kommunism. Men framförallt försöker jag förstå hur den vanlige ryske medborgaren tänker, känner och tycker. Inte i första hand nationalismen som drivit fram invasionen av Ukraina, utan mera hur tiderna efter Gorbatjov förändrat människor. Oligarkerna, korruptionen, den ökande kontrollapparaten.

Funderade på hur nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj skulle beskriva dagens ryska mentalitet efter alla sina år med djupintervjuer och möten med människor. Hennes roman ”Tiden second hand” inleds med reflektioner om som ger en bild av både drömmar och farhågor hos medborgare i dagens ryska samhälle.

”Ur ett samtal med en universitetslärare som jag känner: »I slutet av nittiotalet skrattade studenterna när jag förde Sovjetunionen på tal«, berättar han. »De var övertygade om att en ny framtid väntade dem. Nu är bilden en annan…

Dagens studenter har redan fått veta och känna på vad kapitalismen innebär: ojämlikhet, fattigdom, fräck och skamlös rikedom. Och med egna ögon kan de se hur livet har blivit för deras föräldrar, som inte fick någonting när landet plundrades. De är radikalt sinnade. De drömmer om en egen revolution och går omkring i röda t-tröjor med porträtt av Lenin och Che Guevara.«

I samhället har det uppstått ett behov av Sovjetunionen. Av Stalinkulten. Hälften av alla unga människor mellan 19 och 30 anser att Stalin var »en betydande politiker«. I landet där Stalin förintade minst lika många människor som Hitler har vi alltså en ny Stalinkult? Återigen har allt sovjetiskt blivit populärt. Till exempel »sovjetiska« kaféer – med sovjetiska namn och sovjetiska maträtter. Det har dykt upp »sovjetiskt« godis och »sovjetisk« korv – med en doft och en smak som påminner oss om barndomen. Naturligtvis finns det också »sovjetisk« vodka.

På teve visas en massa program med sovjetisk tematik och på internet finns mängder av »sovjetiska« nostalgisajter. Och till Stalintidens läger på Solovkiöarna och i Magadan kan man åka som turist. För en fullödig upplevelse utlovar reklamen fångdräkt och hacka åt alla. Man visar nyrenoverade baracker. Och som avslutning en fisketur… ”

Ur ”En deltagares anteckningar” introduktion av Svetlana Aleksijevitj till ”Tiden second hand” Citatet hämtat ur ett läsprov som finns på förlaget Ersatz hemsida – https://www.ersatz.se/bok_aleksijevitj2.htm

Om Ukraina kriget och det ryska orwellianska systemet

I dessa dagar blir jag varje sekund påmind om vilken frihet vi har, att våra medier kan diskutera, rapportera och dokumentera vad som händer i det invaderade Ukraina. Vi följer dagligen den ryska militära aggressionen och den humanitära krisen, jag har nyhetsapparna aktiva i min telefon, precis som många andra.

En man håller upp en skylt med texten ”Nej till kriget” på Röda torget i Moskva. En aktion som nu kan ge fängelse. Foto: Denis Kaminev/AP/TT

Våra medier rapporterar en hel del om tillståndet i den ryska medievärlden, hur det fria ordet strypts alltmer och hur orwellianskt systemet utvecklats med fängelsestraff och censur. Läser tex denna text i mitt lokala organ Sydsvenskan – ”Nu är de som protesterar mot kriget landsförrädare” – av Liza Aleksandrova-Zorina är författare, journalist och skribent på kultursidan. Hon befinner sig numera i Sverige. Ett citat ur hennes text:
”Nu, meddelar åklagarmyndigheten, kan alla som på något sätt hjälper Ukraina åtalas för landsförräderi. Det kan ge upp till tjugo år i högriskfängelse. En ledamot i presidentrådet för mänskliga rättigheter (sic!) hotar att åtala mammor som ringer till ukrainska människorättsorganisationer för att ta reda på vad som hänt med deras söner, för landsförräderi.”

https://www.sydsvenskan.se/2022-03-08/nu-ar-de-som-protesterar-mot-kriget-landsforradare

nu-acc88r-de-som-protesterar-mot-kriget-landsfocc88rracc88dare-e28093-sydsvenskanLadda ner

Att detta kan pågå beror på den extremt utvecklade repression den ryske fd KGB agenten och despoten Putin implementerat i sin hierarkiskt styrda regim. Exemplen på övergrepp och arresteringar av de som demonstrerar på gatorna mot kriget är otaliga, att det finns organisationer, bloggare på Telegram och rörelser som dokumenterar det som sker för omvärlden är utomordentligt viktigt. Internationella PEN, Civil Rights Defenders mfl mfl gör ett demokratiskt viktigt arbete, den Internationella brottmålsdomstolen i Haag har öppnat en utredning om krigsbrott i Ukraina: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-utreder-krigsbrott-i-ukraina-pa-tre-fronter

Allt detta pågår samtidigt som västländerna driver fram sanktioner mot ryska tillgångar och allt mer stryper den ryska ekonomin och vrider åt gas och oljekranar. Det pågår diskussioner om att strypa och i bästa fall konfiskera alla de miljarder tillgångar som importen av fossil energi från de ryska källorna skapat. Allt detta tar tid, världsekonomin kommer att drabbas men priset för att inte agera är på alla sätt värre än att stillatigande sitta still och låta det ryska stormaktsvansinnet fortsätta opåverkat.

För den som vill fördjupa sig i Putins och den ryska regimens agerande finns många analyser i medierna. Här en läsvärd – https://kvartal.se/artiklar/putin-ar-inte-galen/

Läsvärt om despoten Putin

Lämna ett svar

#ukraina #Ryssland Det publiceras mycket läsvärda artiklar om Putins och Rysslands stormaktsambitioner och pågående krigspropaganda. Här en artikel i DN som jag delar som pdf.

”Likt ett enormt isflak började Ryssland under Vladimir Putin flyta bakåt mot det förflutna – till en början till det sovjetiska och sedan raka spåret till medeltiden. Målet är inte bara att krossa Ukraina utan den västerländska civilisationen. Hatet mot den har Putin insupit med KGB:s svarta mjölk, skriver den ryske författaren Vladimir Sorokin.”

vladimir-sorokin_-despoten-putin-acc88r-docc88md-att-gacc8a-under-dn.se_Ladda ner