Etikettarkiv: fildelning

Pirate Bay – eller historien om fildelning

När hovrätten idag levererar sin dom för tre ansvariga för fildelninsgsajten The Pirate Bay är det ett enligt många ett stycke digital historia som skrivs. Enligt andra får domen minimal betydelse för hur vi använder nätets möjligheter att dela information och filer.

Kontroll och respekt för upphovsrätt eller informationsfrihet är frågan. Det finns som vanligt en hel del fakta, åsikter och tankar kring detta i medierna.

Fildelningen lär inte försvinna med en fällande dom för The Pirate Bay, men vad får deras digitala frihetsfundamentalism för konsekvenser ? Här några lite mer djupgående försök att analysera fildelningens roll idag och i framtiden.

Ansvarsfrihet Pirate Bays hopp i hovrätten – DN.se.

Ryktet om fildelningens död överdrivet – Svd

 

Den digitala gerillan – motståndskämpar ?

Ibland är språket och ordvalet en förrädisk konst, ett ord kan ha en association i en socialt sammanhang men en helt annan i ett politiskt samtal. Ta ordet gerilla – för de flesta av oss är det förknippat med motståndskämpar, människor som slåss för en övertygelse.

I en artikel som inleds med en intervju med feministisk fildelare, övergår texten snart i en devot hyllning till alla dessa anonyma fildelare som med sina hårddiskar och sitt Internetkonto som vapen strider för den GODA saken. Rätten att få fildela.

Men för att inte framstå som alltför propagandistisk för fildelarnas sak skriver artikelförfattaren Jonathan Fried – ”I någon sorts extremt bokstavlig bemärkelse är fildelning faktiskt organiserad brottslighet. Men för att tanken ska leda rätt måste man addera »spontant« till början av begreppet. För det är i den spontana organisationen fildelningens osårbarhet sitter.”

Jag har personligen inga intressen av att propagera för Piratbyrån eller andra rättsliga organisationer som jagar ftp-brottslingar, jag läser hur en skribent med språket som vapen effektivt agerar apostel för fildelarna. Komplett med en ordlista där fildelarnas ”lingo” beskrivs som en liten manual till alla läsare som vill bli medlemmar i gerillan.

Fokus » Den digitala gerillan.

Dagspressen som fildelare

Sydsvenskan gör idag en stor special om fildelning, med ”idolporträtt” av Pirate Bay skapare och en inte alltför kritisk granskning av bakgrunden till denna ”folkrörelse” signerad Anders Mildner.

Så här skriver han : ”Den fria tillgången till information utmanar nu med stark kraft alla maktstrukturer. Vi brukar ju prata om den svenska folkskolans effekter på samhället. Vad kan man tänka sig händer i ett läge där all världens böcker, alla världens filmer, all världens musik, ja, all världens samlade digitala kunskap blir tillgänglig för alla människor på hela jorden?”

Det finns bara ett ”litet” problem i resonemanget – all denna kunskap har skapats genom att någon lagt ned sitt arbete, sitt kunnande och sin tid på att skapa det. Tid är för de flesta av oss = pengar. Och sålänge vi inte lever i den utopiska värld där alla har medborgarlön, måste även kulturskapare ha mat på bordet och tak över huvudet. Detta ”lilla” problem nämner inte sydsvenskans skribenter. Mer än i en hänvisning till affärsmodeller som Spotify och Wired-gurun Chris Anderson som agerar ambassadör för Googles gratismodell på nätet.

Upphovsrätt är inte ett antikt begrepp, det är i allra högsta grad med i den journalistiska vardagen. Den handlar om rätten till sitt arbete som skribent eller som fotograf. Som konstnärlig skapare. Personligen hoppas jag att Sydsvenskan skrivit bra avtal med sina skribenter så de får ersättning för den elektroniska publiceringen av sina alster i den Pirate Bay pdf-fil som tidningen lagt ut för att sprida kunskap om hur man fildelar…för det har ni väl ???

Vems yttrandefrihet värnar fildelningsförespråkarna?

Så frågar kulturjournalisten Mikael Timm i en kommentar på P1s Kulturnytt. Jag tar mig friheten att citera ett stycke i sin helhet, ett stycke som precist sätter fingret på kärnan i fildelningdsdebatten –

”Den yttrandefrihet fildelarna värnar började i det ögonblick det industriella samhället gjorde det möjligt att leva på vad man skrev, fram till dess berodde yttrandefriheten på statsmakters och mecenaters välvilja. Det är kulturens förvandling till marknad som gjort det fria ordet möjligt, som givit utrymme för åsikter och konst ingen från början velat stödja.”

Det är denna fria marknad och yttrandefrihet som fildelarna i grunden nonchalerar och underminerar med sitt agerande. Läs Mikael Timms krönika !

I svallvågorna efter IPRED

…kan man läsa mängder av inlägg och debatter kring hur musiker och skivbolag skall hantera lagen, vem som egentligen tjänar på den och vad den kommer att leda till.
På Aftonbladets debattsida skriver Jonas Sjöström att Upphovsrätten måste garanteras och talar för de små, oboeroende bolagens sak. På samma sida debatterar Jonas Almkvist, legendarisk sångare i The Leather Nun emot under rubriken ”Vi hade aldrig tjänat en spänn på Ipred-lagen”.
Båda har rätt utifrån sina synpunkter – men den viktigaste frågan är fortfarande hur nätekonomin skall fungera för medieproducenter och konstnärliga utövare. Hur de skall få betalt för sitt arbete!
På nätet finns en flora av ideer, krav och åsikter. Lätt att gå vilse i åsikterna, men värt att orientera sig innan man utforskar nätet och laddar ned. Personligen tycker jag det är självklart att avgiftsbelägga nätägarna och skapa betalmodeller där pengar slussas tillbaka till upphovsrättshavarna. På vägen måste man reformera STIM och se till att utövarna står i fokus – inte bolagen.
Att straffa en tonårsnedladdare är som att hota med skamvrån! En del väljer frivilligt att stå där och lägga det på sin cred- och meritlista.

PS På Aftonbladets debattsida finns också uppropet Ingen piratjakt i våra artistnamn! där 100 artister argumenterar emot IPRED och skivindustrins metoder för att stoppa fildelningen.

MIXFILM till alla GRATIS!

Alla resonemang om alternativa sätt att visa kvalitetsfilm verkar landa i för eller emot fildelning och nedladdning. Vad det egentligen borde handla om för alla aktiva i Film-Sverige är det Martin Jern pekar på i sin krönika – Varför gratis? – på SFIs sajt Filmnyheterna.

Hur kan man använda nätet och olika intresse communities för att skapa ett buzz och intresse för sin konstnärliga produkt ? Martin Jern som arbetar i produktionskollektivet Dansk Skalle och gjort ”Fjorton suger” föreslår bland annat en mixfilm tape, efter den klassiska modellen blandband som musikfans hemmabränner och ger till kompisar. Mun mot mun marknadsföring.
Mixfilm är en strålande idé tycker jag, SFI skulle kunna skapa en sajt där man streamar svensk kvalitetsfilm, en gratis filmfestival på nätet. Bjud på scener ur filmerna, var generös och skapa intresse! Ideerna och möjligheterna är många – men samtidigt får vi inte glömma den speciella upplevelse det är att stiga in i biografen och bli uppslukad av en visuell berättelse.
Film ÄR inte alltid bäst på bio, men en kvalitetsbiograf ÄR fortfarande bästa stället att se film.

JA TILL IPRED…

…så heter en allt mer växande grupp på FACEBOOK. Allt fler aktiva konstnärliga utövarna i Sverige har tydligt bestämt sig – det är dags att visa var man står. Att det kan bli ett lagbrott att dela upphovsrättsskyddade filer.

Samtidigt pekar många på riskerna med IPRED lagen, att de aktiva fildelarna kommer att hitta nya vägar att dölja sina IP nummer, att det blir svårare att spåra grova brott som spridning av barnpornografi, en som varnat för det är Per-Erik Åström, tidigare anställd på Rädda Barnen. Detta problem löser man inte med lagstiftning, det är de flesta aktiva sociala nätverkare överens om.
Personligen ser jag enorma fördelar med nätet som jag inte vill vara utan: en av dem är ”den långa svansen” eller The Long Tail begreppet som skapats av The Wireds chefredaktör Chris Anderson, alltså den globala legala nätmarknad som växt fram där det går att beställa mängder av film, musik och litteratur som inte plockas upp eller distribueras av de officiella, traditionella förlagen.

Detta är en kulturell revolution som ingen vill stänga av, men fortsätter nedladdningen att öka finns risk för att denna marknad hotas eller begränsas av lagar och regler. Och det skulle vara ett bakslag av stora mått.

Konstruktiv syn på fildelning


Fildelningsdebatten har kommit in i en ny, konstruktiv fas. Som Jason Timbuktu Diakité skriver i sitt inlägg på bloggsajten NewsmillVi artister tjänar inte på att hetsa mot fildelarna – måste skivbolag, artister och konstnärliga utövare hitta nya former för att få ersättning på nätet.
Att jaga enskilda fildelare och straffbelägga dem är att skjuta bredvid målet.
Att ironisera och sprida invektiv i bloggosfären mot artister som vill ha ersättning för sitt arbete är att skjuta sig själv i foten.

Det finns konstruktiva ideer och projekt därute som skapar alternativ till ”exemplar” försäljningen, Spotify är ett exempel. Fler kommer säkert med den allt större integrationen mellan olika tekniska plattformer, mobiler, laptops och digitala mediecentraler i allas hem.