Min brevbärare knackar på och sträcker mig den analoga upplagan av antologin Framtiden är nu – den fick inte plats i min brevlåda anno 2010.

Boken reflekterar och siar om vart kulturen är på väg, det är en antologi som spänner över alla kulturfält och är sammanställd av kulturekonomen Tobias Nielsén och kulturdebattören Sven Nilsson som bla av varit chef för Malmö stadsbibliotek. Varje dag kan man läsa ett nytt kapitel på förlaget Volantes hemsida, men de ligger bara uppe en dag i taget ( ett kreativt exempel på digital marknadsekonomi!)

Att spekulera om kulturens framtid är extra intressant idag, hela fältet för oss kulturarbetare håller på att omstruktureras – från allemanskultur till entreprenör, från levande publik till social nätverkare.

Det innebär en hel del skiften för hur vi tar till oss upplevelser, hur vi fungerar som kulturella varelser i samspel med en hel uppkopplad värld. ( En fråga som jag tänker leta efter svar på bland texterna är hur vi som kulturskapare kan vara en del av en rättvist fördelad och hållbar värld ? Teknikutveckling i den hastighet som sker idag byggs till priset av tunga miljöoffer och effekter för framtidens hushållning med resurserna. )

I slutklämmen på det första bidraget beskriver professorn Sven-Erik Liedman teknikutvecklingens villkor så här – ”…det grekiska ordet techné åsyftar mänsklig skicklighet. Tekniken blir det som vi genom vår användning gör den till…nätet kan stänga ute människor men också bjuda in dem i en gemenskap.”

Jag får ställa in siktet på de övriga bidragen, söka efter svar. Hoppas redaktörerna lyckas få in en kopia av boken till Riksdagens bibliotek ( för det finns väl ett sådant ). Våra kulturpolitikerna behöver lyfta in framtiden i ett större perspektiv – en kulturell kontext där inte bara arbete för arbetets skull diskuteras utan hela meningen med arbetet !