Etikettarkiv: mediedebatt

Nytt medieår och nya medier

Att 2009 startar med ytterligare ett mediekrig. En konflikt som krigskorrespondenter på världens mediebolag skall berätta om. Men ingen av dessa medier kommer in i palestinska Gaza för israeliska trupper har spärrat av zonen. Istället tvingas korrarna stå på en kulle utanför Gazagränsen – en ”media hill” – och peka in mot rök från bombnedslag och bränder.

Om detta berättar svt korrespondenten Clas Löfgren i SVTs Kulturnyheterna – Korrespondent eller bloggare – vem berättar bäst?

Ett mediebolag har kunnat sända infifrån den ockuperade zonen – den arabiska kanalen Al Jazeera. Deras engelskspråkiga sändningar finns samlade på YouTube, deras webbsida och tv-kanal som länkas ut över kabelstationer och via webben når enligt deras egna uppgifter 140 miljoner användare runt världen. Al Jazeera är idag en medieröst som andra internationella källor, en oberoende röst som använder nya medier på alla sätt – som twitterkanal, som webb-tv och som nyhetsblogg.

Detta betyder att ögonvittnes skildringar och bilder när världen via nya medier som i sin tur hämtar information från bloggar, mobilrapporter och YouTube-klipp. Allt denna information filtreras inte på samma sätt som i mediebolagen av journalister och redaktörer som värderar och sätter fakta och åsikter i perspektiv. Det är mediefrihet, men samtidigt en form av mediekaos. Hitta rätt, filtrera fakta, tar tid och kräver tillgång till andra källor. för att inte bli ensidig.

Läs rapporter inifrån Gaza på AlJazeeras webbsida och bedöm själv. http://english.aljazeera.net/focus/war_on_gaza/

Lennon kampanj på YouTube

YouTube, överallt detta YouTube! Det här året verkar alla som arbetar med medier fixerade vid YouTube. Kanalen har vunnit USAvalet till Obama, agerar socialt och kulturellt nätverk i kampanjer. Binder helt enkelt samman klotet.
Inför World Economic Forum i Davos i januari 2009 finns en kampanj med öppet forum där alla kan spela in sina tankar, åsikter och förslag till att skapa en bättre värld.
Den ideela organisationen One Laptop per Child (OLPC) har samplat John Lennons röst så han kan uppmana oss alla att donera till förmån för barn i utvecklingsländerna.
Det är minst sagt spooky att höra Lennons budskap, det är skickligt och det skapar en intressant frågeställning…alla med tillgång till en dator och rätt program kan sampla i princip vem som helst till att propagera för vad som helst. Eller…
Var går gränsen ? Vad händer om man samplar Hitler ? Lyssnar någon då ?

Själv vill jag gärna tro att budskapet ÄR viktigare än mediet, men alltfler håller med mediegurun McLuhan som hävdade att mediet ÄR budskapet! Isåfall skulle YouTube med sina öppna kanaler vara den perfekta demokratiska kommunikationsformen. Gratis, tillgänglig för alla (fast blockerad i Kina när kritiska videos skapat uppmärksamhet).
Lennons budskap sprid med tillstånd av Yoko Ono, approved by som den amerikanska termen lyder. ”Imagine every child no matter where in the world they were could access a universe of knowledge. They would have a chance to learn, to dream, to achieve anything they want. I tried to do it through my music, but now you can do it in a very different way. You can give a child a laptop and more than imagine, you can change the world,”
Jag vill inte agera domare, men ursprungstexten till Imagine hade en mer associativ och öppen kvalitet. Direkta uppmaningar som denna blir något annat, det blir alltid copytext, en mer endimensionell text. Hur sympatiskt budskapet än är. Döm själv.

Om reaktionerna på Halal-TV

I efterhand hoppas jag någon medieforskare kommer att studera reaktionerna och skriverierna som Halal-TV skapat. Där finns mycket stoff att hämta kring det segregerade samhället och vilka mekanismer som spelar in.
Personligen tycker jag SVT följer de senaste årens programkoncept och gör en dokusåpa i Bobsterformat av programmet. Och det är inget fel med det, public service skall ha ett mångfaldsperspektiv i sitt utbud. Men Halal-TV skall ses för vad det är – ett program där tre unga muslimska tjejer i slöja försöker förstå sig på Sverige utifrån sin horisont. Och som sådant är jag övertygad att det kommer att berätta en hel del om klyftorna i dagens svenska samhälle, om fördomarna, om den dolda rasismen.
SVT presenterar Halal-TV precis så på sin hemsida. Det är inte en dokumentär, inte ett faktaprogram, inte journalistik. Det är en blandform som mycket av de nya satsningar dagens SVT sysslar med, de verkar inte lita på att tittarna vill se raka fakta, raka åsikter och argument – men det är en annan programpolitisk diskussion.
Lyssna på Kulturnytts recension av Negar Josephi, där finns ett balanserat perspektiv på medietomultet.

USAs sammanbrott


Ägnar en del av denna novemberdag åt att följa det mediala pesidentvalet i USA. Från YouTube perpektivet där McCain leder till att läsa om Imperiets undergång som är rubriken på ledarsidan i ETCs USA specialnummer. Den inleds med orden:
”Det talas om att finanskrisen skulle vara en svacka. Nej, skriver Maria-Pia Boëthius. USA har brutit samman, precis som Sovjet. Två mänsklighetens drömmar, båda återvändsgränder.”
I artikeln ventilerar Maria-Pia Boëthius sitt kluvna förhållande till dessa drömmar och det som amerikansk kultur skapat. Läsvärt på alla sätt, med många tänkvärda perspektiv. Intressantast är att vi på allvar måste se framåt och vidare på vad som skall komma efter stormaktstiden och det internationella spekulationskapitalet.
Att vi lever i en historisk tid när det gamla skal rensas ut och det nya växa sif starkt. Ledaren avslutas med dessa reflektioner:
”Ett mindre indoktrinerat och ödmjukare USA är vad man längtar efter. När ska den amerikanska medelklassen inse att de är dårkapitalismens främsta råvara? Att det som kallas ”störst och bäst” handlar om att upprätthålla deras överkonsumtion, på lånade pengar, ett överflöd som planeten inte längre kan bära?”

Video som medievapen

Video mix som medievapen. Att skapa propaganda, sprida tankar, underhålla eller upplysa eller allt på en gång i en SUPER-MIX!
Att använda nyhetesinslag och filmklipp för att skapa satiriska inslag med rörliga bilder har blivit en klassisk form av medier. YouTube svämmar över av remixade versioner av rörliga klipp i olika former. Det har alltmer blivit en egen kultur, en egen form av (ofta) subversiv och (ibland) intelligent underhållning med ett budskap.


En svensk pionjär är Johan Söderberg och ATMO som med sina Read my lips videos skapat en egen form av kommentarer med klipp på Berlusconi, Saddam och andra.

Nu när det är dags för amerikanskt presidentval sprids en flod av klipp på YouTube där valpropagandan mixas och skrivs om. Den som vill ha ett annat perspektiv på amerikansk politik kan surfa in på Coldcut vs TV Sheriff ”Revolution ’08” och se ett radikalt annorlunda budskap. ”A drum+bass powered all-out AV assault on an American media machine now in psychotic overdrive for the Presidential election.” Videon är en sant medial chockdoktrin!

Andra perspektiv på finanskrisen !

Krigsrubrikerna i SVT och dagspressen talar om KRIS. Finansmarknaden kollapsar! Depressionen hotar!
Det är goda tider för alla domedagsprofeter, alla varnar för vad som händer om inte Bush lyckas stoppa konkurslavinen i USA. Att vi är så beroende av spekulanterna på Wall Street och världens börsmäklare är skrämmande, det borde få oss att reagera starkare, kraftigare. Många är – som jag – relativt oinsatta i ekonomi och famlar efter svar på orsakerna till krisen och vad som kan göras.

I några av våra svenska alternativa medier lägger goda hjärnor tid på att studera och skriva om detta – Johan Ehrenberg i ETC är en av dem. Hans senaste krönika ”Vems fel är kraschen?” sätter fingret på den ömma punkten – spekulationskapitalismen.

Nättidningen Dagens Arena pekar också på orsakerna bakom finansbubblan, nyliberala ekonomer som fått alldeles för mycket luft under vingarna de senaste åren. i krönikan ”Bubblan byggde på obalans” skriver Katrine Kielos att ”I grund och botten handlar det nämligen om balansen mellan arbete och kapital. Kapitalet röstar i en globaliserad värld med fötterna: passar politiken inte, då är det bara att dra. Och fort går det.”
Perspektiv på finanskrisen finns alltså, läs och bli om inte lugnare så iallafall upprörd på ett mera konstruktivt sätt!

Alternativ media får alternativa fredspriset

Läser i DN att ”Pristagare från Indien, USA, Somalia och Tyskland delar årets Rightlivelihoodpris på två miljoner kronor. I år hedras bland annat oberoende journalistik, fredsarbete och insatser för social rättvisa.”

Letade upp Democracy Now! på webben och ägnade 10 minuter åt att läsa och lyssna på Amy Goodman och hennes alternativa nyhetsmedia.
Jag fick en helt ny insikt kring finanskrisen i USA. Den som verkligen får en fallskärm med ”the bail out bill” på 700 miljarder är naturligtvis kapitalägarna på Wall street. Chefen för amerikanska centralbanken, en av arkitekterna bakom räddningsplanen, lär enligt Deocracy Now ha en stor aktiepost i en av de mest utsatta finansinstituten. En detalj av många som jag inte sett eller hört i svensk media.

Democracy Now har ett streamat magasin och alla podd, rss tjänster man kan tänka sig och det finns utskrifter av alla intervjuer! I dagens medieexplosion av KRIS rubriker gör detta alternativa nyhetsmedia ett superviktigt arbete !

Dubbla budskap om ESF i Malmo

Det är stor skillnad mellan nyhetssidorna och kultursidorna i mitt husorgan Sydsvenskan. På webben kan man se braskande bildspel från Gatufesten! till tonerna av ”softporr muzak” å ena sidan och om man söker sig till kultursidan hittar man analyser och intervjuer kring kärnfrågorna på ESF – globaliseringen och hur demokratiseringsprocesser i samhället måste förändras med tiden.

Kulturskribenten Patrik Svensson intervjuar den amerikanske statsvetaren Michael Hardt och förmedlar hans och kollegan Antonio Negris analyser av hur nutidens arbetare måste omdefiniera sig själv; se nutiden som en möjlighet för andra former av allianser för att försvara demokrati och medbestämmande.
Hardt menar bla att ”…om arbetaren i bil­fabriken visste allt om hur man tillverkar en bil, vet arbetaren i den så kallade sociala fabriken, i det ”metropolis” vi talar om, allt om hur man producerar sociala relationer. Det är på ett sätt ännu kraftfullare. Vi försöker ge ett erkännande och en förståelse för dessa nya förhållanden.”

Att Sydsvenskan har plats för båda dessa sidor inom ramen för sin journalistik kan tyckas vara ett exempel på tidningen liberala policy; det skall vara högt i tak i åsiktsfabriken. Men för mig är det ett allvarligt problem att de ytliga nyhetsläsarna – löpet konsumenterna och rubriksurfarna – sällan tar till sig de mera balanserade intellektuella tankarna kring rättvisa och välfärdsfrågor som tas fram i kulturspalterna. De ser stenkastare och blottare, avväpnade poliser och försnillade skattemedel.
Här har nya ledarduon, chefredaktörerna Rakel Chukri / Daniel Sandström, en möjlighet att forma framtidens publicistiska linje. Eller vill ni fortsätta ansvara för visuell ”softporr” på Ettan och urskulda er med att kultursidorna skapar balans…???

Gatufestens "kravaller" skapar etta i medierna

Som vanligt, skulle man kunna skriva, som vanligt toppar lokala medierna sina nyhetssidor med kravallerna och skadegörelsen kring Reclaim the streets gatufest i Malmö. Och som vanligt blir mediemakarna medskapare till den negativa bilden av evenemang som ESF, European Social Forum.

Publicerat på Sydsvenskans webbsida

Det är ett dilemma, nyhetsmediernas roll är att beskriva vad som händer. Men det finns en fixering vid våld, upplopp och konflikter, det skapar ”säljbara” löp och en skev bild av ett evenemang som är så mycket mer än gatukravaller.
Alla som arbetat i medierna känner igen problematiken och Sydsvenskan är inte ensamt ansvarig för denna mediala ”slagsida”. Tvärtom gör man mycket för att balansera bilden, intervjuar kritiker inom ESF som tar avstånd från Reclaims the streets ”svansen”. Men bilder talar ofta tydligare språk än ord. Och förstasidorna – pressens etta – domineras av dramatik och konflikt.
Sverige största nyhetsprogram Rapport visar ännu mer dramatiska bilder. På webben toppar man med närbilder av blodiga demonstranter och krossade rutor.

Publicerat på Rapports webbsida

Den alternativa pressen kan inte balansera denna bild, men man försöker och skriver blogginlägg som denna på Svensson: ”Gatufesten anordnades av en grupp personer och grupper som inte har något med det officiella ESF att göra och en minoritet bland denna lilla minoritet orsakade i går en viss begränsad skadegörelse och begränsat stenkastande och flaskkastande mot polisen. Det hela avlöpte i slutändan dock rätt väl och föranleder ingen oro inför fortsättningen av ESF.”
Skadan från nyhetsjagande förstasides redaktörer är redan gjord och de alternativa rösterna tvingas slåss likt Don Quijote mot övermäktiga väderkvarnar.

Malmo "belägrat" av globala rättviserörelsen


Den lilla storstaden Malmö hukar och barrikaderar sig inför myllret av aktivister som träffas under European Social Forum ESF. Åtminstone om man får tro rubrikerna i lokala medier och på Sydsvenskan förstasida som pekar ut riskområden och manar malmöborna att stanna hemma. Vi som bor här tycks vara ”belägrade”!
Det är ett pinsamt provinsiellt, rent av reaktionärt bemötande där tusentals engagerade, kunniga och öppna deltagare dras över samma kam som enstaka anarkistiska element som eventuellt planerar att utnyttja tillfället för att skapa kaos.

På sydsvenskans kultursida balanseras bilden delvis med historikern Fredrik Persson som i en snårig text försöker sätta polisprovokationer mot aktivisters rätt att göra sin röst hörd. Samtidigt skriver han den nedlåtande meningen ”Motståndare förenas i en naiv syn på våldets politiska dimensioner”.

I en annan krönika av Patrik Svensson kan han inte riktigt hålla balansen utan öser i inledningen ur sig invektiv om ”ändlöst” prat. Samtidigt avslutar han med en sammanfattning där han ger Den globala rättviserörelsen rätt i sina ambitioner när han skriver ”Den har växt fram ur en insikt om att något är skriande fel med världens ekonomiska och politiska maktfördelning. Mer specifikt har den växt ur ett motstånd mot hur de globala institutionerna förvaltat den makt de haft över utvecklingen.”

Dessa dubbla budskap i de officiella medierna vägs upp av mängder av alternativ media som delas ut på gatorna. De malmöbor som vågar sig ut – och vi är många – möter kunskap, åsikter, röster och tankar som ger oss nya perspektiv på det globala tillståndet. Att höra indiska fysikern och mottagaren av det alternativa nobelpriset Vandana Shiva tala om globalisering och kampen om jordens resurser är en fantastisk möjlighet att vidga vyerna för alla – inte bara deltagarna i ESF.
Många av seminarierna och talen i bla Folkets Park är öppna och gratis. Ordet är fritt och tankarna finns där för den som vill lyssna.

Länkar på nätet till alternativa medier finns bla på radikala Svensson bloggen, på Fria Tidningens nätsidor och på många andra öppna sidor.