I dessa dagar när rubriker och medierna fylls av Egypten och de eskalerande revolterna i arabländerna, försvinner en del frågor långt från agendan. Som den om kulturjournalistiken som startade med ministerns fadäs att knäppa kulturskribenter på näsan för att vara ”obegripliga” och skriva så sponsorerna flyr kulturen.
Lena Adelsohn Liljeroth har med alla medel försökt mildra sin kritik, men faktum kvarstår – det var ett rejält misstag att koppla samman kultursponsring och kritiker. Om man vill ha fogliga kritiker alltså. Resultatet blev motsatsen, många såg utspelet som ett bevis på den ekonomisering av kulturpolitiken som de nya moderaterna driver. För som Anna Hellgren skriver i den här krönikan –
”Inte heller den som minns kulturministerns tidigare ambitioner att avgöra vad som är konst – eller hennes sakkunniges utspel om att Svenska Filminstitutet är otacksamma bidragstagare, eller varför inte de evinnerliga utspelen om att kulturarbetare måste bli entreprenörer, eller den moderata domen över Fria teatern i Högdalens bristande lokalförankring, privatiseringen av bibliotek, och så vidare – borde heller bli chockerad.”
Moderaterna går i spetsen för ett pågående kulturkrig där vapnet heter minskade långsiktiga statliga och kommunala bidrag till förmån för kortsiktiga näringslivsstöd och stipendier. Artikeln i Dagens Arena är en nyttig påminnelse om den för dagen regerande kultursynen !