Etikettarkiv: tv-serier

Sevärda serier som inte är utdragna och våldsdominerade

Lämna ett svar

#TVserier #ZeroDay #ToxicTown
Merparten av serier på SvT och streamingbolagen handlar om våldsdominerad kriminalitet, våld mot kvinnor och thrillerformat skapade enligt formulär 1A. De amerikanska dominerar men europeiska serier ligger inte långt efter, brittiska, polska, belgiska, danska, finska och en och annan svensk serie skapar sevärda och engagerande dramer. Här några exempel.

Robert de Niro i ”Zero Day”

Det är en upplevelse att se Robert de Niro agera som fd president i tv-serien ”Zero Day”, en thriller om ett storskaligt cyberangrepp och en utredning som pekar mot – såklart – ryska trolloperationer. Men efterhand vecklar arbetet med en specialgrupp ut sig till en jakt på skyldiga inom den amerikanska eliten, läs kapitalet. Gruppen leds av George Mullen (de Niro) som egentligen skulle skriva klart sina memoarer, en rolltolkning där lågmäld energi och välartikulerade analyser och ledarskap är en ren njutning att se.
Intrigen ligger väldigt nära hur en potentiell cyberattack skulle kunna iscensättas av företag ledda av Musk, Bezos och andra nätmiljardärer som sitter på makt att fullkomligt rasera världsekonomin och demokratin. Om dom bestämmer sig för det.
https://www.dn.se/kultur/nicholas-wenno-har-ar-veckans-basta-stromningstips-2025-02-20/

Det engelska verklighetsbaserade dramat ”Toxic town” är på många sätt motsatsen till ”Zero Day”. Här handlar det om en hur gravida kvinnor i en engelsk fd industristad föder missbildade barn, hur stadens borgmästare initierar ett program för att skapa nya sysselsättningar när stadens viktigaste arbetsgivare ett stort stålverk läggs ned. Problemet är att stora landmassor måste saneras från farliga utsläpp från produktionen.

De ledande rollerna är brittiska relativt okända skådespelare som spelar sina roller med rå, rak och engagerad realism. En av de mödrar som fått barn med skador är en tuff, egensinnig och envis kvinna (Jodie Whittaker) som upptäcker att hon inte är ensam med sin erfarenhet. Hon drar igång en process där hon värvar andra mödrar för att tillsammans kräva upprättelse. Ingredienser som dolda siffror i miljökontroller, en upphandling av saneringsfirma som visar sig vara korrumperad.

Att detta är verklighetsbaserat på händelser och människoöden i staden Corby får man veta i eftertexterna, en snabb googling på fallet leder till bla en artikelserie i BBC – ”One of the UK’s biggest environmental scandals: the Corby toxic waste case.”
https://www.bbc.com/news/articles/cx2pzl605kzo

PS. Båda finns på Netflix, en streamingtjänst som jag överväger att bojkotta.

Seriefrossan fortsätter – se om ”Välfärdsstatens fall”

Lämna ett svar

Seriefrossan fortsätter på det nya året, kulturkritiker summerar ett antal överskattade miljonsatsningar på streamingtjänster som Apple TV, Netflix osv. Ofta är de svulstiga och fyllda av action, makt- och pengahungriga karriärister, softade sexscener och svekfulla intriger. Som om seriemakarna dammsugit tabloiderna och veckotidningarnas rubriker som fokuserar på sensationer.

Samtidigt repriserar SvT Play tre serier som lyfter fall av rättsröta och inkompetens i svenska polisväsendet, alla tre baserade på Leif GW Perssons romaner med polisen Lars Martin Johansson i centrum. Trilogin kallas ”Välfärdsstatens fall” och skildrar genom intelligent berättade tillbakablickar bland annat Palmemordet och ockupationen av den tyska ambassaden. Här ligger fokus på det vardagliga sökandet efter sanningen och viljan att gå till botten med ouppklarade fall, inte på spektakulärt iscensatta våldsamheter. Istället på välskrivna manus och starkt skådespeleri av inte minst Rolf Lassgård och Helena af Sandeberg.

Se eller se om ”Den döende detektiven”, ”En pilgrims död” och ”Den fjärde mannen”. Det är dramer som fokuserar på lågmält berättande och samtidsspeglar istället för orgiastiskt skildrade seriemördare eller drogsmugglande gangsterligor.