Söndagsläsning. Tid att läsa länge artiklar. Förr var det samma sak som att bläddra i tjocka morgontidningar. Idag bläddrar jag runt på kultursidorna på nätet. Änsålänge kommer jag in på de flesta stora, journalistiskt intressanta sajterna i världens metropoler.
Två svenska söndagssidor som jag bläddrar igenom är Svenska Dagbladets understreckare och Dagens Nyheters essäsida. Här hittar man tankestoff och reflektioner för att fylla flera dagar, veckor och månader med läsning.
Just de här dagarna reflekterar många på en ensam man i Malmö som i skydd av mörkret ägnar sig åt seriemord. Kvällstidningarna frossar i namn och detaljer, det är svårt att värja sig för löpsedlarna. Fotot av 38-åringen blir en bild av Ondskan.
En skribent som vänder på begreppet och söker våra goda drivkrafter istället är Ann Heberlein, välformulerad och påläst på filosofins tankar kring människans goda sida. Har vi en inbyggd sådan? Är vi av naturen Goda och vad består denna egenskap isåfall av ? Så här skriver hon bland annat – ”Den ensamma människan är, menar Aristoteles i ”Politiken”, ”antingen ett djur eller en gudom”. En människa är en aktiv social varelse som rör sig i samhället och söker vänner. ”
Kategoriarkiv: Uncategorized
Makten över medierna ala Aftonbladet / Borgarna + Bonnier = sant
Efter en vecka av mediegranskning avslutar Aftonbladet sin serie om Bonniers inflytande med en analys av det politiska spel Bonniersimperiet bedrivit bakom kulisserna.
Jämförelserna med andra moguler som Berlusconi och Murdoch är raljanta och spetsiga, kort sagt – det är en artikelserie som spetsar till det svenska medieklimatet. Förhoppningsvis får vi en ordentlig debatt om mediemakt kontra politisk makt.
De detaljer dagens artikel avslöjar om spelet bakom affären när Bonniers tar kontroll över TV4 – i strid mot Radio- och tv-lagen – är smaskigt stoff !
Framtidsutredningen för alla
Public Service är och skall vara en källa för nyheter, fakta, analyser – en tillgänglig källa för alla. Där andra företag och organisationer betalar dyra konsulter och opinionsundersökningar för att analysera sitt varumärke och i konkurrensens och marknadens namn kallar detta för företagshemligheter lägger SR upp sin analys offentligt.
Framtidsutredningen publicerar resultaten av drygt 100 intervjuer på sin webb och det är öppet, transparent för alla. Det är en viktig del av den demokratiska webben.
SVT – ett företag i kris – Dagens Arena
I några distinkta formuleringar sätter Björn Elmbrandt i Dagens Arena fingret på några fundamentala problem med dagens publicservice TV. Inhyrda medarbetare som i ren överlevandsinstinkt blir okritiska ja-sgare och övertron på krystade underhållningskoncept som man försvarar in absurdum.
Elmbrandt lyssnar både på röster från fackliga kontakter och läser personaltidningen ”Vi på TV”. Hans slutsatser är inte raljerande kommentarer från en soffutmattad tv-tyckare, han pekar på brist på självkritik och ovilja att diskutera felsatsningar både internt och offentligt. Detta i ett företag som finansieras av statlig tv-licens som ger SvT den runda summan av 4 miljarder att producera för.
Public service diskussionen är en komplex fråga som blossar upp då och då, senast kring det publicistiska bottennappet att låta Kristian Luuk gulla med partiledarna på valnatten. Elmbrandt konstaterar att ”i personaltidningen citerar den ansvarige för klagomuren sex tittare som alla gillade valprogrammen och på en tredje sida intervjuar man tre medarbetare som alla hyllar det egna företagets valprogram. Detta självförhärligande påminner om Nordkorea. SVT är ett företag i kris, moraliskt och kreativt.”
Måste jag bry mig? – om offentligheten och ansvar.
Ibland kan en snabb tanke sätta igång en stor tankekedja och fundering. Så är det med den lilla replik av författaren Kristian Lundberg han publicerade i Sydsvenskan. Han påpekar att ansvaret för vad han skriver i sina texter alltid är hans eget.
Men när Lundbergs alster väl är publicerade, tillhör de fakta och de händelser han berättar om offentligheten, då går ansvaret för berättelsernas innehåll över till den som skriver, rapporterar, kommenterar. De måste förhålla sig till den offentlighet de är en del av, menar Kristian Lundberg.
Snårigt ? Nej egentligen inte. Författaren kan ju inte ansvara för hur en journalist väljer att vinkla, associera eller spegla hans text i sin artikel. Lika lite som Fredrik Reinfeldt kan kontrollera vad Per T. Olsson skriver i en ledare i Sydsvenskan. Vi har yttrandefrihet i det här landet.
Alltså kan författaren bara ansvara för sitt alster, inte mediernas spridning eller omtolkning av innehållet. Det är enkelt.
Men att förhålla sig till offentligheten blir svårare när man skriver i semi-officiella medier som Facebook, där delar du med dig till vänner i förtroende. Men bland dem och bland deras vänners vänner finns säkert någon som har tillgång till offentligheten och kan publicera vad du tycker, dina privata bilder och dina tummen upp markörer.
Och då måste jag bry mig om , eller hur ? För mig är det egentligen ganska enkelt. Jag är samma person privat på Facebook som i en kommentar på min blogg som på en dagstidningssida. Jag måste stå för vad jag tänker och tycker och hur jag återberättar andras förtroenden.
Jag är offentlig, alltså finns jag – skulle man kunna påstå.
Måste jag bry mig? – Kultur & Nöjen – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.
Musikjournalistik i nya spår – Antony and the Johnsons takeover | Music | guardian.co.uk
Musikkritiken och tidningarnans roll förnyas och förändras. Det är crossover som gäller, en recension möter en webbintervju, lanseringar och omdömen går hand i hand.
Det är stimulerande och nyskapande, inte minst när man som jag sitter och läser igenom trettio år gamla tidningar från rocktidningen Schlagers arkiv. Då skulle det vara tydligt vem som var vem – kritiker och reportrar på ena sidan, artister och producenter på andra.
Men Schlagers redaktion gjorde en del medvetna brott mot denna indelning, vi gav bland annat ut julskivor med specialinspelade låtar – ”Nu släckas tusen mänskoliv” av/med Ebba Grön var en av dem. Och hade vi funnits idag och haft en webb och direkta interaktiva medier att arbeta med hade vi kanske utvecklat fler ideer som brutit upp gränserna.
Som engelska dagstidningen Guardian gör idag, de provar hela tiden nya former av webbpublikation. Nu lanserar man en vecka där en kreativ gästredaktör kommer med bidrag, gör specialframträdanden och intervjuer. Först ut är sångaren Antony Hegarty – Antony and the Johnsons takeover | Music | guardian.co.uk.
Den karismatiske kastratsångaren Antony skall bli intressant att följa, han rör sig i en kulturell zon där uttrycken skiftar radikalt, från avantgarderock till opera, från Björk till native indian culture. Men på SvTs Kulturnyheter föredrar man att kalla Antony Hegarthys inhopp för marknadsföring, det är självklart en del av det. Men samtidigt så mycket mer! http://bit.ly/a1vYvb
ps. Rocktidningen Schlager fyllde trettio år 2010-10-1o, under vintern/våren kommer en antologi med ett urval texter från de första tre årens upplagor. ds
En initierad bild av John Lennon
Idag blir många av oss påminda om John Lennon, om hans död för 30 år sedan, om den 70 årsdag han skulle firat idag. Nätet fylls av artiklar med mer eller mindre initierade minnesbilder och analyser.
Ett spår som många tar upp är – hur skulle Lennon sett ut idag om han fått leva, hur skulle hans musikaliska karriär utvecklats? Om ni skall läsa något med insikt och kunskap – undvik för alltivärlden sydsvenskan bottennapp skrivet av den annars kompetente skribenten Håkan Engström. Vill inte ens länka till artikeln som är en orgie i dålig smak där Lennon framställs som en försupen, världsfrånvänd, kulmagad och introvert åldring färdig för vårdhemmet.
Läs hellre denna artikel i engelska Guardian/Observer som både levererar fakta kring alla ekonomiska turer kring Beatles-arvet, kring Yoko Ono och hennes sätt att vårda legendens minne. Läs detta och sedan kan ägna oss åt att lyssna på det arv som Lennon lämnat efter sig – hans musik.
The legacy of John Lennon | Music | The Observer.
Nätleverantörerna bör betala för fildelare och Pirate Bay
”När hovrätten idag inleder sina förhandlingar mot The Pirate Bay bör man komma ihåg att det handlar om en rättsprocess mot ett socialt beteende.” – så skriver medievetaren Pelle Snickars i en debattartikel i dagens SvD. Läs det igen – en rättsprocess mot ett socialt beteende.
Ett tufft påstående, men om man ser det det sociala gratis-beteendet på nätet som en positiv kraft är det relevant. Yttrandefrihet och demokrati, YouTube, twitterflöden och bloggar har gjort världen både mindre och mer transparent. Vi kan snabbt informera oss och sprida politiska tankar och åsikter.
Och ingen i västvärldens demokratier vill strypa de positiva sidorna av detta sociala beteende. Knuten i resonemanget handlar om upphovsrätt, om att musiker, filmare och författare äger rätten till sitt arbete och om de inte för ersättning, slutar de snart producera kultur vi vill ha.
Egentligen är det enkelt, bygg en digital teknik som läser av alla filer som skickas över nätet. Kan Google och sökmotorerna spåra alla dokument på webben borde en tracking-robot kunna identifiera alla filer som delas över nätet.
Sedan betalar den världsomspännande STIM-organisationen ut royalties till de som har upphovsrätt, en avgift tas ut från bredbandsleverantörerna. Det är dom som tjänar på trafiken ! Och alla blir nöjda…nej kanske inte de fildelare som absolut vill dölja sig bakom nya P2P väggar.
Pelle Snickars artikel Vi behöver en offensiv nätpolitik finns på Brännpunkt | SvD http://bit.ly/cncOq3
Det här är Sverigedemokraternas drömland
Två veckor innan valet berättade radions p3 om SDs valmanifest, deras kulturpolitiska paroll är att – ”avveckla skattefinasierat stöd till kulturyttringar vars primära syfte är att chockera, uppröra och provocera”.
En sådan definition har vi inte hört sen den nationalsocialistiska kultursynen lanserade sitt – citat från Wikipedia ”Entartete Kunst (tyska ”degenererad konst”, ”urartad konst”) var ett begrepp som användes i Nazityskland för att officiellt svärta ned moderna och avantgardistiska eller judiska konstnärer. Deras konstverk visades till allmän bespottelse på en utställning med namnet Entartete Kunst, som öppnades i München 1937.”
Mörkbrunt var ordet !
viaDet här är Sverigedemokraternas drömland – Brunchrapporten | Sveriges Radio.
Luuk raserar SvT-goodwill
Dagen efter dagen efter och politiska makten smider osynliga planer. Miljöpartiet lär bli intensivt uppvaktat. Läser lokala Sydsvenskan där Per Wirtén under rubriken Rosornas krig analyserar s-krisen utan att komma fram till vad framtidskikaren bör sikta mot. Oavsett politisk färg verkar alla vara överens om en sak – SvTs gigantiska Luukbottennapp har raderat en mängd goodwill för public service, som detta blogginlägg av DNs kulturchef http://bit.ly/cuxmtU
viaFacebook.